MH-beskrivning

Här har är en sammanställning på mina hundars MH:n. Bilder på Monya och Ediths MH finns längre ner!

Kajzza, Malva, Monya , Edith och Mimmi. Aston

Mimmi - 3:e generationen MH-beskrivna hundar. Man kan följa Kajzza (mormor), Edith (mamma) och Mimmi. Mimmi är en tjej som inte har behov av att hälsa på andra människor, accepterar att man tar i henne men visar inte någon glädje, mer rycker på axlarna - peta om du måste. Mimmi är inte heller en tik som enkelt dras igång i en dragkamp - eller jo, startar upp men inte någon som automatiskt fortsätter och triggar igång sig. Kul en stund sen skiter hon i det. Vaktar gärna leksaken men inte mer lek. Blir hon skrämd eller om man försöker tjata på henne då blir det omvänt beteende - du beter dig konstigt... alltså tänker inte jag komma. När overallen flög upp såg jag att hon efter en stund konstaterade att den är ju inte levande och vände då nonchalant ryggen till och när då Monica försöker få henne till den genom att locka... då blir det mer skaka på huvudet.. Aktiviteten - där står hon nyfiket och vädrar i luften för en av figuranterna hade passerat för att bli "spöke". Hon kikar på oss, tuggar på ett grässtrå och bara är lugnt! Nyfiken är hon så hon skuttar framåt en bit men näää, matte är kvar alltså räcker det så. Spökena var läbbans men inte värre än att hon stog i Monicas knäveck. Skotten - alla 4 möjliga skott drogs iväg, hon som då inte är någon stor kampare reagerade och var då svår att få igång igen. Monica fick springa på och jobba. När vi var klara la hon sig i en hög i klubbhuset och somnade! Tack för mig kan vi åka nu?

Monya är en tjej med ganska så stort mod, tuff och klarar mycket själv. Däremot är hon just nu inne i en gapig och klättrig period. Monya löste uppgifterna precis som jag hade förväntat mig, stog på sig in i det sista vid spökena men när de kom närmare och närmare, ja, då fick det va! Att stå still och inte göra något är just nu inte Monyas melodi. Avståndsleken var rätt ok - hon sprang lite mer än halvvägs men var inte tuff nog att stanna för att leka. Fullt ös i leken men lite knepigare att komma igång med leken igen när det pangar runt henne, inte knepigt lika med rädd - utan ville snarare se vad det var. 18 mån vid beskrivningen.

 Edith är en flicka ut i fingerspetsarna, lite blyg men det var ok att hälsa och bli pillad på. Hon leker mycket och gärna men läskiga saker som spöken och sånt - bevare mig väl! Hon löste uppgifterna men for iväg som ett skållat troll. Det roligaste tyckte folket som var med var att skogen hade hinder i vägen som ex blåbärsris - stadshund sa de när Edith gjorde avgrundshopp över! Vilket sen visade sig vid ljudet, skrammel är vanligt i stan. Ett skott mitt i leken var inget som hindrade Edith. 18 mån vid beskrivningen.

Kajzza - ja, Kajzza är Kajzza, en hund som hemma är hur cool som helst men när det kom till MH så visst löste hon uppgifterna men med ganska mycket kvarstående rädslor, hon byggde på sig en del vilket sen visade sig vid skottet. Jag blev förvånad över detta för jag var så säker på att hon var en riktig tuffing. Det var en månad efter löp. Kajzza var 19 månader.

Malva - vilken tös! Nu var hon lite väl gammal, men vilket MH! Publiken kom fram och gratulerade till en mycket bra hund (rottis-uppfödare), Malva löste uppgifterna i mångt och mycket självständigt eller med liten hjälp av mig. Aktiviteten trodde jag skulle gå i topp, som Monya, men ack vad jag bedrog mig, hon var lugn som en filbunke. Vid spökena höll hon koll på läget - men gäspade lite "ointresserat", publiken verkade roligare... Inga som helst problem att kolla in dem sedan. Att starta upp en lek före och efter skott - klart man är med sa hon. Problemet var att få henne att släppa... Malva var 35 månader

Monya och Malva är väldigt lika varandra i den ålder Monya är nu - så jag har stor förväntan på denna tjejs utveckling, Monya är mer fokuserad.